Skall hålla en föreläsning om informationskompetens för personal vid lärarutbildningen på Södertörns Högskola idag. Det skall bli kul. Jag tänker ofta på en rad artiklar i DN om matematikkunskaper. Kanske det är så att det är enkelt att tala om matte när man talar om kunskap eftersom det går att mäta på ett enkelt sätt. Endera kan man lösa ett tal eller också kan man inte det.

Artiklarna beskrev att det finns en grupp elever som inte kan addera kostnaden av fem matvaror. De kan inte svara på frågan vad en vara kostar om den först kostade 1000 Kr och att det nu är 30 procent rabatt och så vidare. En slutsats som drogs var att dessa elever kommer att ha svårt att sköta en privatekonomi. Det är med andra ord en mycket viktigt fråga. Det är kanske denna målgrupp som är mest lämpad för tjänster som SMS-lån (med 2300 procents ränta) sett ur företagsägarnas perspektiv.

Det blir svårt och en lång väg att förklara varför det är olämpligt att ta SMS-lån för en person med mycket dåliga mattekunskaper.

På samma sätt känner jag när studenter på högskolenivå menar att Google är en källa eller att de för låg kunskap om samhället för att kunna förstå hur de skall söka information. På samma sätt som en allt för låg mattekunskap kan leda till svårigheter att sköta en privatekonomi kan allt för låg informationskompetens hos vissa grupper leda till sociala klyftor i samhället

Här fyller skolan en oerhört viktig roll och det är avgörande att svensk skola skapar de kunskaper och kompetenser som behövs för det samhälle vi lever i.

P

Skolverket har en webbplats som heter Kolla Källan. Webbplats innehåller fakta, tips och idéer för skolans diskussioner om källkritik, upphovsrätt och säker internetanvändning. De vände sig till oss och ville veta mer om hur vi bedriver utbildning för god informationskompetens. Artikeln går att läsa här >>>

För några månader sedan var jag tveksam till om utvecklingen med smartphones verkligen var en teknikförändring som skulle påverka informationssökning i någon större usträckning. Nu, några månader senare rodnar jag över dessa tankar.

Det är inte enbart ”any where, any when”-aspekten som förändrar vårt beteende. Det är den bredd i teknologi som de mobila enheter innebär som är grejjen (men även dess begränsningar i tex displaystorlek), GPS, kamera etc.

Det är inte konstigt att det vattnas i munnen på marknaden när 22 procent av alla ”local search” leder till ett köp. Det vill säga att användaren har befunnit i en miljö, sökt på en produkt och sedan gått in i affären och köpt den. Jämför med att vi jublar när en banner på nätet får några promilles klick (och talar vi inte ens om köp utan bara uppmärksamhet).

Men det är inte enbart när vi är ute och rör på oss som vi söker med mobilen. Vi sitter framför TV;n och söker samtidigt som vi ser på TV. I en undersökning jag läste häromdagen så beskrevs att den söksträng som slog i taket en viss månad i England stämde exakt med en fråga som ställdes i ett populärt frågesportprogram.

Det är fem minuter kvar innan studenterna vid Södertörns Högskola framför mig skall trycka på knappen och spara de ”fynd” som fått. Det matar in dessa i ett Google formulär och jag tar sedan upp resultatet av samtligas informationssökning på tavlan. Det är ett omvänt sätt att undervisa men det blir både kul och lärorikt. Det går att resonera om varför det finns 23 olika svar på en uppgift när alla egentligen skulle svara precis samma sak. Det går att resonera om hur dominanta vissa källor är när just dessa studenter söker information.

Jag gillar denna övning efter den just lekfull med så kraftfull i lärandet. Det går liksom inte att ducka för det faktum att studenterna beter sig på ett visst sätt.

Nu är det 2 minuter kvar tills de måste trycka på knappen.

Jag har tagit fram frågorna utifrån den erfarenhet och forskning om hur studenter söker information. Så jag har en ganska bra föreställning om resultatet.

Nu är det dags!

Tjing!
Peder